Tragik.

 Fucking tragik.

Jag borde ju inte hjälpa till att sprida skiten, men jag kan inte låta bli.

Idag startar nätdokusåpan ”The Bitch Tour”. Artikeln i på A.se läser du här tillsammans med länk till första avsnittet av den geniala såpan.

”Det är helt enkelt material från turnébilen (en sittåträngs, red.anm.), och krogen (Harrys i Eskilstuna, red.anm.), och sånt där som alla gör. Fast det här är två människor som blivit hårt behandlade av pressen.”

 Stackars stackars. Vad vore livet utan Linda på löpsedlarna. Äntligen är hon där igen. Den jävla fittan har byggt sin s.k. karriär på att uttala sig i pressen. Håll käften för fan.

Nu fattas bara Meral Tasbas, så kommer jag i brallan.

Jag också.

135 enligt Mensa.

>99 percentilen. Den ni.

Där ingår rödlök.

Hon står där vid löken; luktar billig äcklig parfym, har glasögon och en fult klippt page. Hon är i tjugofemårsåldern med klär sig som fyrtio. Hennes häck är för stor, och hon står och ler sådär irriterande fjantigt, som bara frikyrkliga människor kan.

Löken som sagt. Hon står där och tittar. Lyfter lite, bökar runt lite. Tittar lite till. Lyfter lite igen. Ler lite fult och luktar billigt. Bökar runt lite igen. Jag står bakom henne och bara tittar med armarna i kors. Hon står med ryggen åt mitt håll och tar ingen notis om att jag bara vill ta en rödlök och fortsätta min shoppingrunda. Hon tittar lite till och lyfter och känner lite. Pillar på lökarna helt enkelt.

Jag går och tar en gurka och en fetaost så länge, och när jag vänder mig om har det hänt; hon har gått vidare. Jag börjar knalla mot löklådan, men när jag närmar mig lite till, dyke rhon upp igen. Och ställer sig där igen med sin fula jeansröv och sina glasögon, och lyfter och pillar och petar och känner. Jag håller på att gå upp i limningen nu, för jag var irriterad redan när jag gick in på Ica. Nämnde jag att hon ler jävligt fult?

Till sist rör hos sitt barbaarsle därifrån så jag kan ta mig en rödlök och gå mot kassan.

Hon står framför mig och luktar billigt. Jag har lust att tala om för henne att hennes lökar inte blir bättre än så. Men jag håller mig.

Jag har annat att göra än att sitta och vänta.

När vi väl beställt, får vi ölen först. På bordet bredvid sätter sig ett annat par ca tio minuter efter att vi beställt. Och frå sin mat (de beställde tydligen samma som vi) INNAN vi får vår…

Vi pratar lite högljutt om hur dåligt det är att de inte håller reda på att det var vår order och inte bordet bredvids, så servitören frågar;

”Visst beställde ni samma, och långt innan de beställde?”

”Ja!”

”Ok, sorry, jag ska fixa så ni får lite kaffe och så sedan!”

 Ber om notan. Får notan. Väntar i fem minuter på att få betala. Får inget kaffe. Tippar nada. Går därifrån.